Tidigare i veckan kom så ett litet paket med smågodis; 8GB RAM och en Optibay från MCE Technologies (Optibay gör det möjligt att ersätta SuperDrive med en hårddisk). Äntligen skulle jag kunna avsluta något jag planerat så länge, nämligen att uppgradera min MacBook Pro med en SSD. Att en SSD kommer påverka responsen i datorn är det nog ingen som tvivlar på, men bara för att göra denna bypass-operation så mycket mer intressantare behöver jag kunna jämföra prestandan före och efter. Till mitt förfogande hade jag Geekbench och Xbech att mäta prestandan med. Resultatet? Läs artikeln för att få svaret.
För att slippa installera om alla program eller göra en tidskrävande återläsning med TimeMachine så valde jag att klona hårddisken via en USB-vagga. Tanken vara att göra detta helt med Disk Utility men det gick inget vidare. Disk Utility klarade av att initiera SSD:n, men att klona gick sämre. Kapaciteten på målet får inte vara mindre än källan och eftersom aktuell SSD är på 240GB och den gamla hårddisken på 500GB så sket det sig m.a.o. Som tur är finns det gratis 3:e-partsalternativ i form av Carbon Copy Cloner som klarar biffen. Med en nybakad SSD var det så dags att lägga MBP:n under kniven. Och det var inte helt utan komplikationer.
För att komma in i MBP måste 10 skruvar bort. Sista skruven satt som berget och jag var rädd att förstöra skruvskallen eller min lilla precisionsmejsel. Men till slut gav den med sig och jag kunde lyfta bort locket och ställas inför nästa problem; fler trilskande skruvar! Eftersom planen är att ha två hårddiskar i min MBP, en SSD och en HDD, så måste SuperDrive (CD) bort och Optibay in. En operation som förutsätter att skruvarna lossnar. En skruv var dock osedvanligt tjurig och jag kunde inte få grepp med min lilla mejsel. Så jag tog fram universalskruvmejseln som också följde med Optibay Kit:et. Denna visade sig dock var totalt värdelös och passade inte alls till skruvskallen. Så vad gör man? Jo, man tar vad som kan kallas guds gåva till hemmapularen, d.v.s. en Dremel med ett slipstift på. Sedan moddar jag mejseln så den passar och voila! Där kunde vi avlägsna vår helt oanvända SuperDrive.
Trilskandes skruvar som nu var en följetong och riskerade att skjuta upp uppgraderingen på obestämd framtid tvingade mig till ett avgörande beslut. Jag valde att placerar SSD:n i Optibay och låta hårddisken vara kvar på sin plats. Busshastigheten på Otibay/SuperDrive-platsen är 3Gbit/s. Busshastigheten för hårddiskplatsen är 6Gbit/s. Intel SSD 520 series klarar 6Gbit/s…. nåja. Innan jag skruvade ihop datorn så fick de nya minnesmodulerna på totalt 8GB ta plats.
Dags för uppstart. Det är alltid lika spännande att se om man glömt någon kabel eller så, men inga problem här inte. Datorn startar på den gamla hårddisken helt enligt plan. Jag ändrar under systeminställningar vilken hårddisk jag vill att systemet skall starta ifrån och startar om… systemet tänker och det känns som tiden står still. Skall datorn starta från min nya SSD? Och jo, till slut den startar! En sten faller från mitt bröst och ångesten över att behöva brottas med en miljard trilskande skruvar är som bortblåst.
Dags att jämföra prestanda.
MacBook Pro 13″ Early 2011
Intel i7-2620M 2.70GHz
OS X Lion 10.7.4
Kallstart
Här om inte annat märks skillnaden mellan HDD och SSD tydligt. Uppstartstiden halverades i princip från 43 sekunder till 21 sekunder!
Geekbench 2
Geekbench utgår från 2003-års Power Mac G5 med utgångsvärde 1000 poäng. 2000 poäng indikerar en fördubblad prestanda.
Poäng med 4GB (64-bit): 7549
Poäng med 8GB (64-bit): 7666
Skillanden mellan 4 och 8GB är så lite att det är svårt att avgöra om det ligger inom felmarginalen. Mer minne kan dock komma väl till pass i andra sammanhang.
Xbench 1.3
Till skilland från Geekbench så kan Xbench även mäta prestanda på grafik och hårddiskar. Det är det sistnämnda vi fokusera på här. Och resultatet är… ja om man ska tro vissa siffror, hiskeliga 172 gånger snabbare!
Klicka på bilden för att göra den större.
Slutord
Det är inte bara i syntetiska tester, korrekta eller ej, som SSD glänser. Nej, det gäller även i det vardagliga och det är ingen subtil skillnad, tvärtom, den är så påtaglig att man inte kan undåg den. Applikationer startar på ett kick vilket gör att datorn känns allmänt mycket snabbare. Och detta med endast 3Gbit/s.
Att uppgradera till en SSD kräver egentligen inte så mycket kunskap och erfarenhet, men har man problem att läsa och förstå instruktioner på Internet, tummen mer eller mindre mitt i handen eller saknar rätt verktyg så kan det nog vara bäst att låta någon annan göra jobbet. Finns ork kanske jag sätter ihop en lite guide. Saker jag inte nämnt men som dök upp under installationen är att:
- Bilderna i instruktionerna från MCE Technologies inte riktigt överensstämde med min modell av MacBook Pro. Då måste man kunna improvisera om man vill kunna få loss sakerna.
- Kloningen misslyckades några gånger innan jag lokaliserade felet till min USB-vagga (den på bild), som tur är har jag även en USB 3-vagga som fick rycka in.
- SuperDrive har ett bleck i bakkant som egentligen skulle skrivas loss och flyttas till Optibay. Men jag hade ju som bekant problem med skruvarna så den fick sitta kvar. Optibay sitter alltså bara fast med två skruvar i stället för tre, men det ska nog gå bra.
- Kvalitén på USB2-kabinettet som gör, den tidigare interna, SuperDrive till en extern DVD-spelare är inte direkt Apple-style och jag kunde faktiskt inte skruva i en av de medföljande skruvarna ordentligt utan att riskera skruvskalle och/eller mejsel. Dessa förbannade skruvar!
Kan man ta höjd för det oförutsedda så är det bara att köra igång!
Too Extreme For You 